varje moln är trasigt du räknar allt sorgligt natten lång




ge mig en minut. allt är du.
(har nog aldrig varit lika nära marken)

universum är ett monster


och jag väntar på gryningen

ändå ser jag bara livsillusioner



kan vi drömma bort den här natten? för jag vet att den kommer döda mig om jag inte får vara med dig

du har lämnat mig på den jävligaste av platser och jag vill ha dig



(GE MIG NÅT SOM TAR MIG NÅGONSTANS)

slutet gör för ont i mig det slutet har just börjat mellan dig och mig



hjärtslag, trumslag, vingslag
och du är lika ensam som jag


det är så jag säger det


men jag har stjärnorna över mig trots allt

i en tid då inget hände i en stad som alltid sov


flyr från verkligheten men det känns som att jag går vilse

ge mig nåt som känns


jag försöker skydda mitt förvuxna dumma hjärta
från allting som kan hända fast det redan hänt

åh gud det gör så ont att något så nära kan vara så långt bort


förstår inte att det kan kännas så himla mycket att vara tom

det går över det går över det går aldrig över


det är alldeles för enkelt att leva i en dröm
och dom säger att saknad kan man lära sig att leva med ibland
genom en iskall vinter

som telenäten drömmer om svalorna i vår


spelar det någon roll? nej kanske ingen.
kanske allt egentligen.

jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din


allting. ingenting. jag vet inte.
illusioner överallt och jag liksom ramlar fram.
vill hålla hårt i någonting men du är ånga, spår av ett moln.

ge mig nåt som tar mig någonstans


hur många gånger måste man dö innan man kan leva?

din hand i min hand när kapporna vänder efter vinden


illusioner tunna som drömmar

stäng dina blåa ögon


och vi blev varnade från första illusion

så varför är jag så himla blåögd?

du fastnar perfekt i min polaorid


dina ögon sjunger sånger för mig

våra hjärtan slog lika hårda slag


kom och slå sönder min värld

om himlen finns är jag förlorad


hejdå.

tror du att kärlek är som sångerna vi hör


är jag svartvit inuti?
två dagar kvar nu. sjung en sång för mig göteborg.

har sett allt från båda sidor nu


oktobersjäl. höstlövsljud. stjärnhimlar.
och ändå ser jag bara illusioner.