i en tid då inget hände i en stad som alltid sov
flyr från verkligheten men det känns som att jag går vilse
ge mig nåt som känns
jag försöker skydda mitt förvuxna dumma hjärta
från allting som kan hända fast det redan hänt
åh gud det gör så ont att något så nära kan vara så långt bort
förstår inte att det kan kännas så himla mycket att vara tom
det går över det går över det går aldrig över
det är alldeles för enkelt att leva i en dröm
och dom säger att saknad kan man lära sig att leva med ibland
genom en iskall vinter
som telenäten drömmer om svalorna i vår
spelar det någon roll? nej kanske ingen.
kanske allt egentligen.
jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din
allting. ingenting. jag vet inte.
illusioner överallt och jag liksom ramlar fram.
vill hålla hårt i någonting men du är ånga, spår av ett moln.