och smärtan gör att du känner att du lever för alla hjärtan måste gå sönder ibland
hur glömmer man? hur glömmer man hans leende, hans doft och de där ögonen? hur glömmer man hur det var att hålla hans hand, de finaste orden, att lyssna till hans hjärtslag och räkna hans andetag? hur sjutton glömmer man hjärtslag i samma takt,
hur gör man?
jag är så trött på att fly utan att röra mig en millimeter
sv; tack du fina.
det här är helt underbart ska du veta, åh.
du skriver så fint. det känns enda in
åh
din blogg är så fin
åh, okej! då vet jag.
och tack!
<3
det sista var jättefint.
finaste jag läst på länge.
jag vet inte,
men fy tusan vad fint du skriver...
åh underbart här med. älskar skrivmaskinen, är verkligen någonting jag ska införskaffa i framtiden :)
jäklar vilken fin blogg!
den blir till att spara
Kram på dig
Det går rätt in, det du skriver, så sjukt fint.
åh, tack så mycket. och jag måste bara säga att du skriver himla fint och dina bilder är underbara.
Känner igen mig i det du skrivit ovan, det är så svårt. Hur man än försöker så finns han överallt.
fint!
puss ellen. imorgon ses vi. hoppas jag. mhm!
sv: tack snälla. och du, det går inte att glömma helt. man ska nog inte glömma helt heller. en person som varit viktig i ens liv kommer alltid att vara där, den kommer alltid att finnas där inne oavsett vad. dock kommer det med all säkerhet att inte kännas lika påtagligt för all evighet. känslan kommer att bli mindre eller svårare att plocka fram.
Just det där, undrar jag också...
Kram
fin blogg!
åh herregud vad fin blogg du har. du skriver jättefint och tar något otroligt vackra bilder!
så fint Ellen. Så himla fint. Vilken underbart fin skrivmaskin också, och jag kanske kan få passa på att fråga dig, (om det är din skrivmaskin) hur man gör för att byta färgband i dom, och vart man kan köpa såndana? :o
sv: hihi, jättetokigt, men jättekul! Tack fina du! Vem vet, våra vägar kanske möts snart igen! =) Kram
allt är så fint här.
+det är något jag har funderat på i flera år. utan att lyckas
jag skulle så gärna vilja ha bra svar på dina frågor. jag undrar själv samma sak. men jag har ingen aning, ingen alls.
åhå, jag har likadan skrivmaskin, bara att mitt "skal" är ljusare beige.
åh, jag har nästan en likadan skrivmaskin! Fast min är knallorange :)
Jag tror att man glömmer genom att acceptera att smärtan finns inom en; att inte fly ifrån det som gör ont. Det är nog det bästa sättet att komma över någon som sprungit ifrån en, svikit en, sårat en, skadat en på alla möjliga sätt & vis. Man kommer alltid bära på de där minnena med honom, för man har med sig dem, och en gång i tiden har man älskat honom mer än vad alla ord i världen kan beskriva, men saker & ting förändras hur ont det än gör, och det ända man kan göra för att fortsätta med sitt liv med nya tankar om livet, om himlen och om kärlek är att bara låta tiden hinna ikapp. Och hur ofta man än har hört den där dumma klichén, "tiden läker alla sår", så kan man inte neka till att det stämmer. För veckorna, månaderna och åren går; man kommer nog aldrig glömma hans andetag, hans ögon, hans leende; men man kommer glömma smärtan.
onskar att jag kunde skriva ner vad jag kande som du kan. det var nog det finaste jag last!
wow. dina bilder är så otroligt vackra så jag vet inte vad.
Min syster sa en gång; "Cecilia, jag tänker inte ljuga - det gör ont, och man kommer inte över att det faktiskt gör ont. Däremot så lär man sig att leva runt smärtan".
Jag hoppas att hjärtat slipper vara tungt för dig.
man glömmer inte. någonsin.
Vackra bilder du tar!